Låt mig tala
Låt mig tala om sommaren. Om högt stående solar, ljumma vindar och klarblå himlar. Båtfärder till öar, och strandhäng tills ingen längre är människa utan har på magiskt sätt förändrats till kräftor. Sena sommarnätter som aldrig tar slut, och grillos som fäller hela kvarter i ren matlängtan.
Låt mig sen tala om den här sommaren. Kalla nätter och dagar under filtar, nätter som slutat klockan tio för att det är helt omöjligt att vara pigg när man går upp klockan sex och sedan tillbringar 18 timmar i grått mörker. Om att ha besökt en enda ö, och vara mer kritvit än innan sommaren startade.
Men vet ni? Den senaste veckan har faktiskt med råge räddat det hela. Ja, på TOPP har det varit. Jag har hunnit med tre dagar i fjällen med min fjälla Sara, och gått på bröllop för herr och fru Samuelsson innan det. Jag har fått cykla flera mil och svettats sönder mina kläder. Gått i klänning, hängt på strand och badat i vågor, ätit middag ute och tagit promenader. ALLTSÅ YÄHÄ. Vilket himla bra liv det blev helt plötsligt.
Låt mig också tala om det allra bästa. Jo, det var min allra första semestervecka på det här lovet och jag NAILADE vädret. Just say'in.
Och nu: middag.