Maja Dahlbäck

I tisdags, då var jag på konsert. Jag skulle egentligen på trumpetlektion, men min lärare frågade om jag ville gå på en skolkonsert innan. Ja, tänkte jag, att lyssna på elever det har jag väl gjort förut och en gång till skadar ju verkligen inte. Jag kommer! 

 

Denna konsert dock. På scenen stod inga elever, utan de satt i publiken. Flera lågstadieklasser satt bänkade i Stora salen, och jag kände mig lite bortkommen då jag, fyra meter längre än alla andra, letade upp en plats längst längst bak och funderade på vars jag egentligen hamnat. 

 

Helt rätt visade det sig, för vilken huvva konsert. Tillsammans med Norbotten Big Band hade några som kallades Orkester Pop satt ihop en föreställning, eller konsert, men snygga jazzigalåtar och spexiga mellansnack med inslag av trolleri. Trots att det var riktat till småbarn var det på riktigt en av de bästa konsterterna jag varit på, och sjukt värda fyrtiofem minuter. Jag lovar. 

 

Ett litet smakprov.